Category Archives: Feminism

Antirasistiska feministiska visioner

lund-fi

I höstas var jag inbjuden till paneldebatt på Förfest med F! Lund.

Då Feministiskt initiativ Lund beslutade att ställa upp i kommunvalet i Lunds kommun bjöd de in till Förfest på Stadshallen. Förfestens huvudtema utgick från en av våra paroller: ”Ut med rasisterna – in med feministerna”.

Såväl Sissela Nordling Blanco som Stina Svensson och Gudrun Schyman deltog i samtal och diskussioner på teman som feminism, arbetsmarknad, antirasism och mångkultur.

Jag var med under temat Antirasistiska feministiska visioner tillsammans med Sissela Nordling Blanco, talesperson för Fi, Lunda-juristen och asylrättskämpen Tove Gladh samt Matilda Holst Lidfors som är aktiv i Asylgruppen. Moderator var Kristin Tran, ordförande i Interfem.

Det var en intressant dag som bjöd på spännande framtidsvisioner, feministisk dans från Moderna dansstudion och sång från Systerskapskören och inte minst Gudrun Schyman som höll ett brandtal.

Så här tänker jag…

feminist1

Jag är en intersektionell feminist. Det betyder att jag ser att det finns flera olika faktorer som bidrar till hur en människa upplever sin verklighet i samhället. Aspekter som ålder, kön, sexualitet, funktionalitet, hudfärg, etnicitet och position i samhällskroppen är alla med och påverkar den. Detta påverkar även hur personen blir bemött och hur dennes handlingsutrymme ser ut i samhället. Det som är själva kärnan i detta perspektiv är att individen eller gruppen som individen tillhör, själv äger problemformulering och tolkningsföreträde av den egna verkligheten. Detta gäller även vid utformningen av lösning.

Jag väljer att vara politiskt aktiv i Feministiskt initiativ (Fi) för att jag ser att vi fyller en viktig roll som motvikt i den tröttsamma gubbpolitik som enligt mig, allt för länge har fått diktera villkoren. Jag ser att Fi politiskt utgår från insikten om att världen styrs av trötta gubbar och att faktorer som etnicitet, klass, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionalitet och ålder exkluderar många av medlemmarna i samhällskroppen från att ha inflytande i sammanhanget de ingår i och att detta behöver lyftas och adresseras politiskt.

Jag vill lyfta blicken från kalla fakta som talar för ett patriarkat som förtrycker. Jag tycker att det är dags att lyfta fram Foucaults perspektiv kring maktens natur; makt är inget en besitter utan något en utövar! Min avsikt att lyfta debatten från förtryckar- och offerperspektiv till empowerment. Visst utövar patriarkatet makt MEN alla och en var av oss som observerat detta, upprätthåller den genom att låta bli att utöva den makt vi själva besitter!

Och det är detta som feminismen ALLTID handlat om för mig: att frigöra och möjliggöra individens potential och handlingsutrymme och visa vilka faktorer som hämmar detta!

När jag läste på socionomprogrammet hade jag en lektor, Daniel Ankarloo, fil dr i ekonomisk historia. Han berättade att  Sverige drar in ca 100 miljarder kronor om året. Jag träffade på honom några år senare och frågade honom om jag hade uppfattat honom rätt. Och mycket riktigt, Sverige drar in 100 miljarder i rena statliga affärstransaktioner om året!Med detta sa han att det finns pengar, men att Sverige förvaltar sina resurser illa. Förstår du vad detta innebär? Som jag ser det har Sverige 9 miljoner invånare, kom igen, det finns städer i Europa som har fler invånare! Klart att vi ska kunna förvalta våra resurser bättre så väl ur ett HR perspektiv som ur ett ekonomiskt. Detta innebär att det finns pengar  att tillgå för att göra nödvändiga reformer, men att de är illa förvaltade.

Jag menar att ett annat Sverige är möjligt! Som socionom, arbetar jag med just förändringsarbete och motivation. Med största ödmjukhet arbetar jag dagligen med de mekanismer som ligger bakom ett upprätthållande av dysfunktionella beteenden och tankemönster samt lösningarna som ska till för att bryta dem. Dessa principer kan tillämpas på en samhällelig nivå.

Jag ser att det finns en enorm dysfunktionalitet i sättet samhällskroppen organiseras på. Jag menar att det är den tröttsamma gubbpolitikens väsen som genomsyrar samhället. En gubbpolitik vars drivkraft är personlig ambitionslystnad, ett sätt att positionera sig i världen, göra karriär och upprätthålla sina och sina likars personliga och ekonomiska intressen. Ett bra exempel på detta är Carl Bildt som genom sina intressen i Lundin Oil kompromissar med saker större än han själv!

En Carl Bildt som när han blir ifrågasatt av sina uppdragsgivare, den del av svenska folket som nu röstade tvivelaktigt (och vi andra som fattade bättre, men som idag får gilla läget) vågar adressera oss med nonchalans, förakt och nedlåtande tal dvs när han ens bemödar sig med att kommentera. Jag menar att det är den sortens maktfullkomlighet som distanserar dagens förtroendevalda från sina uppdrag.

Jag anser att det är omöjligt att vara politiskt aktiv för att reformera i samhällskroppen och samtidigt bevara sina egna intressen. Tråkigt nog känns det som att detta blivit regeln snarare än undantaget när våra politiker anammar sina förtroendeuppdrag.

Därför vill jag bidra med att påskynda demokratiarbetet genom direktdemokrati. Politiker idag är verklighetsfrånvända och har missuppfattat sina uppdrag. Ett sätt att råda bot på detta är att minska gapet mellan s.k politiker och folket de ska representera. Jag vill göra oss alla till politiker dvs sådana som sysslar med ”det som rör staten”.

2000-NU saknas det enligt mig ursäkt för att ett välutvecklat tekniskt system som möjliggör ”folkets röst”, lyser med sin frånvaro! Jag tänker också att denna tekniska revolution skulle öka det politiska deltagandet bland individer som i dag av olika anledningar exkluderas i samhällsutformningen.

Jag vill arbeta för att Sverige ska gå från att vara ett mångkulturellt samhälle till ett mångdimensionellt sådant. Jag vill byta etikett och  innehåll!

Det mångdimensionella samhället som jag önskar se tar sin avstamp i den kritik som intersektionaliteten anför och den tillvaratar såväl den enskilde individens fri- och rättigheter, som dennes behov och skyldigheter-oavsett position i samhällskroppen.

Med andra ord kandiderar jag, därför att min precis som din delaktighet behövs, om vi ska klara av de utmaningar som vi står inför!

Feministiskt initiativ får 1575 nya medlemmar på 3 dagar!

rasisterna

Jag har sagt det förr och jag säger det igen!

Supervalåret 2014 skrivs det feministisk historia i Sverige!

På tre dagar har vi i Feministiskt initativ fått en enorm tillströmning nya medlemmar.

Jag blev intervjuad av Radio P4 Malmöhus, de undrade vad jag tänkte detta berodde på.

Jag tänker att det är en hel del olika faktorer som samverkar.

Dels tänker jag att händelserna i Kärrtorp som ledde till den massiva antirasistiska demonstration där över 16.000 person slöt upp är en del rörelsen. Med tanke på att vi har ett rasistiskt parti i riksdagen har det blivit en parlamentarisk angelägenhet att få ut rasisterna!

Antirasismen är en fråga där vi i Fi är väldigt tydliga med vår avsikter!

En av våra paroller är ju faktiskt ”Ut med rasisterna och in med feministerna”!

Den senaste tidens våldtäktsdomar kan tänkas vara ytterligare en faktor.

Kvinnors rätt till sin kroppsliga integritet har väldigt tydligt underminerats i och med dessa domar. Detta påkallar allmänhetens uppmärksamhet. Domarna står ju för något! När ett nej, som av gärningsmannen uppfattats som ett nej men tolkats som ett Ja, visar rätt tydligt vem som äger tolkningsföreträde i frågan.

I synnerhet när argumentet dessutom håller vid rättslig prövning.

Detta anser i alla fall jag är en ganska kraftig signal till oss alla om att något är väldigt fel i systemet.

Vad detta sen beror på och hur lösningen skall se ut är nästa steg i processen. I den analysen hoppas jag att feminismen kommer att få spela en framträdande roll.

Abortmotståndarnas frammarsch i Europa är ytterligare en faktor som sätter kvinnors självbestämmande över sina kroppar ur spel. Tendenserna vi ser är ett nederlag för feminismen och kvinnorättsfrågor och en tänkbar anledning till att människor börjar mobilisera sig.

Det är inte längre vissa gruppers önsketänkande utan konkreta parlamentariska förslag! det är skarpt läge!

Belinda Olssons Fittstim – Min kamp har ju verkligen rört om i den feministiska grytan. Programmet upprörde många, redan INNAN sändning!

Det verkar som Belindas självrannsakan provocerade fram ett konkret, personligt ställningstagande hos tittare runt om i landet.

Jag tänker att många med mig är trötta på att våra förtroendevalda blundar för de orättvisorna som möter många av oss i dagens Sverige. Att sätta på sig de feministiska glasögonen är att ställa in skärpan och se de orättvisor som idag manifesterar sig och kräva verkliga lösningar dvs andra lösningar än de vi hitintills tillämpat, eftersom de uppenbarligen ej längre fungerar. Om de ens någonsin gjort det vill säga! Runt om i Sverige mobiliserar sig människor, människor som vill att de mänskliga rättigheterna skall respekteras och efterlevas i Sverige. Människor som säger att ”Det får vara nog nu!”

Fittstim – Min kamp

fittstim_1123448c

I torsdags sände SVT Belinda Olssons Fittstim – Min kamp. Helt plötsligt var feminismen uppe på tapeten i den offentliga debatten. Folk var arga, upprörda, förnärmade! Läste Maria Svelands reflektion om programmet på ETC och bestämde mig för att ge mig in i debatten!

När jag skrev detta inlägg på fredag morgon, var det ingen som kunde anat att vårt medlemsantal i Feministiskt initiativ skulle öka med 953 person sedan sändningen av Fittstim – Min kamp på torsdagskvällen!

Responsen har varit massiv!

Här är mitt bidrag i debatten, publicerad i dagens ETC nätbilaga.