En enad vänsterrörelse för allas bästa!

Handen på hjärtat oroas jag över alla de som påstår sig vilja verka för förändring inom vänstern. Alla de som i ord talar varmt om solidaritet. Alla de som kritiserar samhällets utveckling och säger sig vilja verka för en förändring, för ett Sverige där alla får plats, ett inkluderande Sverige.

En som verkar för förändring måste hänge sig åt självreflexivitet. Måste titta på sig för att rannsaka hur det förhåller sig med de egna tankarna och värderingarna. För de är dessa som leder till konkreta handlingar. Om vänstern bara skulle vilja syna sig själva och sitt förhållande till konkurrens, dominans och sin relation till makt hade vi haft en stark vänsterrörelse. Istället ser jag en tendens att hänge sig åt att splittra i de egna leden för att själv få en lite mer makt.

Jag blev ofantligt förvånad i vintras när vi i Malmö planerade inför 8:e mars. Jag satt i arrangörsgruppen med Vänstern i Malmö och när det kom till kostnaden för att kunna delta, sa jag att Fi inte har pengar och att vi tidigare år sluppit betala pga av detta.

Till svar fick jag: ” Du ska fatta att i år är det valår och då är vi varandras konkurrenter. Alltså betalar Fi som alla andra!”. Jag fick kortslutning i hjärnan efter det svaret. Vad sa hen?Det enda jag lyckades kläcka ur mig var att det där var en patriarkal tanke som hen reproducerade och att den dessutom är kontraideologisk för en feminist, typ. Vart tog ”Av var och en efter förmåga” vägen?

Kalla mig naiv men sådana här idéer hör inte hemma i den värld som vi säger oss vilja skapa. Det är osolidariska tankar som reproducerar just den ordningen vi säger oss vilja ändra på.

I Malmö efterfrågades en tydlig feministiskt politik. När jag frågade Malmös ledande kvinnor vilka hinder de såg stå i vägen för en tydlig feministiskt politik och hur det kom sig att utvecklingen i Malmö enligt deras egna utsagor gått tillbaka fick jag till svar: ”det spelar visst roll vem som sitter vid makten (regering) och att de var dessas fel att de sociala klyftorna i Malmö ökat.” Som om att vi i Sverige inte har kommunalt självstyre. Dvs självbestämmanderätt.

Ingenstans nämndes det vilka hinder som faktiskt står i vägen för en tydlig feministisk politik. I synnerhet i de egna leden. Det är ingen nyhet att S-kvinnor står närmare Fi än vad de gör det egna moderpartiet. Bland annat i fråga om rätten till heltid, upphörandet av lediga turer, höjda löner i kvinnodominerade yrken.

You Might Also Like